Färdigläst Den svavelgula himlen. Jag kan ju säga att jag inte hade läst ut den om jag inte hade tyckt något var bra med den, men det var alltför många saker i den som kändes orealistiska. Det som jag uppskattade var jag nog den episka känslan och känslan av att många stora tankar väcks, samtidigt som det är sådant som man kan känna igen.

Kollektivt Självmord har däremot lagts därhän. (Kan tillägga att jag läste denna och den tidigare högt för en annan). Komiken fungerade bara inte för oss, och utan den blir den svårläst.

Påbörjat 1793, även den läses högt. Uppskattar det annorlunda språkbruket och dess passiva satser, vilket inte är alltför vanligt.

Ska fortsätta läsa Godnatt jord.